Jag har dresserat min hjärna väl.

Har precis sett klart Stolthet och Fördom, den låååånga verisionen... Det har tagit apalång tid, närmare bestämt typ 6 timmar. Jag är fortfarande kär i den nya... Det säger jag bara högt ibland.

Idag har vi gått igenom fördjupningsarbetet som vi ska ha. Jag fick flashbacks och kallsvettningar om vart annat... Oh this brain works in mysterious ways, eller helt rationella banor i och emd att jag har tillbringat dom senaste fyra-fem åren med att säga till den att den ska reagera så här... Jaja. Det mest påtagliga resultatet just nu är då att jag, i min egen lilla värld, stängde av alla instruktioner, så där som jag har lärt min hjärna att göra. Så nu är jag som ett fån inför morgondagen. Jag vet inte vart jag ska, jag vet inte när jag ska vara på en del ställen och folk tror att jag bara inte lyssnade för att jag var för inne i min stickning. Vojne vojne, livet är inte lätt alltid...

19 timmar kvar nu.

Pusspuss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0