Beccibus

Har precis kommit hem från Linköping och Följ mig. En trevlig helg med fina människor. Och här kommer man hem till en fin familjen Pahlmgren med en pigg Julia som får en att le och en fin Tilde som också är glad, myspys. Fast stämningen blev ju lite sämre när det kom fram att jag hade förstört hela dagen för mina föräldrar på grund av en facebookstatus. Nu är den ändrad och de som någon gång sett mig och Andres kan nog gå med på att jag skulle aldrig hata honom. Hatar är för övrigt ett ord som VÄLDIGT sällan kommer över mina läppar eller genom mina fingrar. Jag skäms. Jag älskar Andres, han är en av mina bästa vänner:)

Men då då. Fredag=monolog. Var knäppt nervös, inför knappt två minuters monologande. Men det gick över förväntan. Händerna skakade men jag tror inte att det hördes eller syntes speciellt mycket. Men men, sen var det lite spex och sånt där annat partaj.

Lördag= Fick ett litet "pep-talk" om evangelisation på stan. Ingenting som jag är något stort fan av och det var väl ingen av de som vi faktsikt försökte prata med som tyckte att det var speciellt trevligt. Man har lite för mycket fördomar om sånt där, religösa männsikor som försöker pracka på en sin religion på stan. Men men, vissa tycker att det är bra.

Sen var det mys och pys och sånt där. Jag blev gaaalen på allt folk som var ÖVERALLT. Och ni vet, jag+folk överallt= inte speciellt lyckat. Och jag trodde, min lök, att jag var en glad harmonisk person som inte skakade så farligt längre... men men, det är skönt att verkligeheten drar en tillbaka så att man inte lever i nån sorts drömvärld hela tiden. Så, första attacken sen mitten på Augusti. Ändå väldigt bra. Personbästa! Sen var jag halvdöd resten av kvällen. Mysigt. Men Alex och Tobbe är fina män! OCh andres om jag ska förtydliga;)

Partaj sen då. Kul kul! Jonathan är en kul kille :)

Nu ska jag sova. Pusspuss